Nyhetsbrev 04 2011

 Ännu en professor: dags att sätta punkt!

”…Därmed måste man sätta punkt. Det finns inget samband mellan intag av mättat fett och hjärtkärlsjukdom.”-                                                                                      Peter Nilsson, Professor i kardiovaskulär forskning, Januari 2010

Dags att sätta punkt

Det finns fler professorer som kommit till samma slutsats sista året:

”Två generationer svenskar har fått fel kostrekommendationer och har jagat fett i onödan. Det är dags att se över kostråden och basera dem på modern vetenskap.”-                                                                                                              Göran Berglund, Professor i Internmedicin, Lund,  i DN december 2009

”Man har tjatat om lågfettskost i 30 år och så visar det sig vara helt fel! Det finns inget belagt samband mellan mättat fett och hjärtkärlsjukdom.”- Fredrik Nyström, Professor i Internmedicin, Linköping   i Corren, september 2009

”Vi har underskattat riskerna med kolhydrater och överskattat farligheten med fett.”-                                                                                                                                      Johan Frostegård, Professor Medicin KI,  i Expressen januari 2010

Kontentan av ovanstående? Du kan numera lugnt äta smör och dricka grädde om du vill, med gott samvete. Nu väntar vi bara på att internationella organisationer och svenska Livsmedelsverket skall inse det, och dumpa sina fettsnåla råd och sin nyckelhålsmärkning.

Fast det kanske de redan har förstått. De kanske har lagt upp en 20-årsplan för en så långsam kursändring att ingen behöver tappa ansiktet.

Läsa mer på kostdoktorn  http://www.kostdoktorn.se/annu-en-professor-dags-att-satta-punkt

DET GIFTIGA MARGARINET

En gymnasieelev har skrivit en välunderbyggd skoluppsats om margarin och dess påverkan på oss människor och miljön. Ytterst få kan tänka sig att äta margarin när de vet vad det är för något, och än mindre tillåta sina barn att äta det.

Margarin som miljöhot. Problemen med margarin är många, tillverkningssättet är ett, transporterna ett annat. Men det största problemet av alla är att margarin i olika former marknadsförs som både naturligt och nyttigt. Det är framförallt fetterna som marknadsförs som nyttiga i margariner, samt att de skulle vara kolesterolsänkande.

Anledningen till att margarinernas fetter kallas för nyttiga är att de är fleromättade. Dessa ”nyttiga” fetter framställs igenom en tillverkning som till stor del enbart är en brutal kemisk behandling utav vegetabiliska oljor, som till största delen har importerats ifrån länder på andra sidan jorden. Allt tillåtet utav livsmedelsverket, men hur nyttigt              och miljövänligt är det igentligen. Läs mer på länken nedan http://www.kostdemokrati.se/wpcontent/uploads/2011/04/Margarin_som_miljohot.pdf

Lita inte på myndigheternas kostråd!

Text: Uffe Ravnskov Karl, E Arfors, Christer Enkvist, Göran Petersson, Tore Scherstén, Ralf Sundberg,Jørgen Vesti Nielsen
2011-08-19 06:30:00

Rekommenderad skol- och daghemskost av Livsmedelsverket är en hälsofara. Det
skriver Uffe Ravnskov med dr, docent, oberoende forskare, Lund, Karl E Arfors,
professor emeritus, tidigare explorativ forskningschef Pharmacia AB, Christer
Enkvist, före detta landstingsöverläkare, tidigare medlem av SBU, Göran
Petersson, professor i kemisk miljövetenskap, Chalmers, Tore Scherstén
professor emeritus, tidigare huvudsekreterare i Statens medicinska
forskningsråd, Ralf Sundberg, docent, och Jørgen Vesti Nielsen, överläkare 

Förra året påpekade vi i Dagens Medicin, att Livsmedelsverkets varningar mot animaliskt
och mättat fett saknade vetenskapligt stöd, att risken för hjärtinfarkt är minst hos människor som frossar i feta mejeriprodukter, och att barn som undviker mättat fett är fetast.

Trots detta rekommenderar Livsmedelsverket att barn ges lättmjölk och lättmargarin i
daghemmen och i skolan, och rådet följs av de flesta trots föräldrarnas
protester. Verkets enda argument är en finsk koststudie finansierad av
margarinindustrin och som vid en närmare granskning visar sig vara värdelös som
bevis.

Hösten 2009 presenterade WHO och FAO en rapport om matens fett. Inga studier, skrev de, har visat att mättat fett ökar risken, vare sig för hjärtinfarkt, fetma eller
diabetes. Men varför ändras då inte kostråden?

Därför att allt kan bortförklaras. På sidan 192 kan man nämligen läsa, att: ”de negativa
resultaten avspeglar hur otrovärdiga resultaten blir från observationsstudier”.
Det är alltså forskningen, som har fel och inte de förlegade kostråden.

Det är naturligtvis inte lätt för kostexperter att erkänna, att man haft fel i alla
år. Det finns dock några som vågat.

En av dessa är Walter Willett, ledaren av världens största koststudie. I en intervju sade
han nyligen, att ”fett är inte problemet. Om amerikanerna kunde eliminera alla
söta drycker, potatis, vitt bröd, pasta, vitt ris och sötsaker, då skulle vi
kunna sopa bort alla problemen med övervikt och diabetes”.

Det är inte heller ofarligt att äta för mycket fleromättat fett. Det mesta kommer i dag
från majs-, soja- och solrosolja, och består till största delen av det, man
kallar omega-6 fettsyror.

Dessa har många otrevliga egenskaper. Barn, som äter mycket omega-6 har oftare astma och andra allergiska sjukdomar; försöksdjur, som matas med stora mängder omega-6
får cancer, och det gör även människor.

Redan på 1970-talet fann Edward Pinckney, då redaktör på ett av världens största
medicinska tidskrift, att ett högt intag av omega-6 resulterade i hudcancer och
för tidigt åldrande, och i en studie från Malmö hade de kvinnor, som åt mest
omega-6 även den största risken att drabbas av bröstcancer.

Det är föräldrarna som skall bestämma vad barnen skall äta, inte våra felinformerade
myndigheter. Vi anser att Livsmedelsverket genom sina ovetenskapliga kostråd
utsätter våra barn för allvarliga hälsorisker.

http://www.kristianstadsbladet.se/debatt/article1528999/Lita-inte-pa-myndig–heternas-kostrad.html

Publicerad
19 augusti 2011 6.30 Uppdaterad 19 augusti 2011 9.30

Vi behöver ett nytt sätt att definiera “hälsosamt”

USDA: s pyramidspel

Presentation vid Weston A.Pris Stiftelsen presskonferens om USDA kostråd,                       14 februari,2011.

Jag är doktorand i Nutrition epidemiologi vid University of North Carolina. Jag representerar Friska Nation Coalition, ett folkhälsoperspektiv befrämjandet grupp tillägnad att ändra vår definition av hälsosam mat. Men jag representerar också alla de amerikaner som har försökt att äta en hälsosam kost enligt USDA: s definition och har blivit överviktiga, feta och sjuka i processen. Jag var en av dessa feta och sjuka människor, när jag åt enligt riktlinjerna.

Jag gick tillbaka till skolan eftersom jag jobbade på en Duke klinik, där jag träffade en massa människor precis som jag, människor som kämpar med viktökning och dålig hälsa, försöker tvinga sina kroppar för att vara på en kostvanor bevisat att aldrig har specifika fördelar för hälsan. Det stämmer, har de rekommenderade kosten inte ens testats.

Vi vet att det inte har testats på grund av USDA gör detta uttalande i 2010 kostråd dokument: “Den [USDA] matvanor har utvecklats för att möta näringsbehov. . . och ska inte överstiga kalori krav. Även om de inte har blivit speciellt testad för hälsoeffekter de liknar DASH forskning kost och överensstämmer med de flesta av åtgärderna i anslutning till Medelhavet-typ ätvanor (min kursivering). “

Den första USDA Dietary Guidelines för amerikaner släpptes 1980. Efter sexton år av att följa den rekommenderade lowfat, säd-och spannmålsbaserade dieten var jag sixty pounds övervikt, kämpar för att få min kropp tillbaka. Jag åt mindre, jag utövas mer. Jag förlorade till sist fifteen pounds. Jag var också hungrig och trött och ledsen, och vad värre, jag kunde inte förlora mer i vikt utan att svälta mig själv.

Efter en hel del forskning, fann jag och patienterna på kliniken, att när vi åt mat som USDA hade sagt till oss att inte äta, såsom ägg, broccoli med smör  och även en och annan biff – kände vi oss bättre, gick ner i vikt, och blir friskare.

De patienter jag träffat med typ-2 diabetes, fick sitt blodsocker under kontroll och vände sina symptom, istället för att sjukdomen utvecklas till förlust av njurfunktion, syn, eller en lem. När de ändrade sin kost till att omfatta fett och minskat highlyprocessed spannmål och spannmål som Matpyramiden är byggd på, kunde de minska eller sluta ta medicin. De blev bättre, de gick ner i vikt. Det hände gång på gång. De undrade varför vi har fått höra att det enda sättet att vara frisk är att följa USDA riktlinjer, en kost som inte fungerar för mig, för dem eller för många amerikaner.

Från början var våra kostrekommendationer lika mycket politik som vetenskap. Den första uppsättningen av kostråden skrevs av politiska medarbetare, inte forskare eller dietister. ¹ De bygger på den-ännu-obevisade teorin att minska fett skulle minska hjärtsjukdomar, diabetes och fetma. De rekommenderade amerikanerna att konsumera mindre ² fett och mer kolhydrater.

Dessa riktlinjer har gällt under de senaste trettio åren och amerikanerna har gjort sitt bästa för att följa dem. Vi har sänkt vårt fettintag, och vi har ökat vår kolhydrater. Sedan de första riktlinjerna, har antalet överviktiga amerikaner mer än fördubblats, antalet med typ-2 diabetes har tredubblats.

Den dramatiska ökningen av fetma i Amerika började i början av 1980 efter utgivningen av den första Dietary Guidelines för amerikaner, varefter amerikanerna gradvis minskat fett och konsumerat mer kolhydrater i sin kost.  Läs hela artkeln på länken nedan. http://www.westonaprice.org/abcs-of-nutrition/basics/2165-the-usdas-pyramid-scheme

En ny rapport från Förenta Nationerna FN visar att småskaliga ekologiska jordbruk fungerar bättre än GMO och andra bekämpningsmedel-baserade jordbrukssystem på att producera mer och bättre mat – och om de genomförs i större omfattning kan småskaligt jordbruk dubblera världens livsmedelsproduktion inom tio år.  http://www.naturalnews.com/031917_eco-farming_crop_yields.html 

Kostråd kan göra svenskarna feta

Publicerad 8 september 2011 – 14:28 Uppdaterad 12 september 2011 – 11:22

Kostråden om lite fett i maten kan ha bidragit till fetma-och diabetesepidemin i världen. Livsmedelverkets råd om att äta mindre fett har fått oss svenskar att kraftig minska konsumtionen av smör och standardmjölk. Samtidigt lägger vi allt mer ris och pasta på tallriken. Just sådana kostförändringar kan ha bidragit till vår fetma, menar en amerikansk framstående kostforskare.

- Här i USA har konsumtionen av kolhydrater, speciellt snabba kolhydrater och socker ökat ordentligt i befolkningen. Det sammanfaller med en dramatisk ökning i antalet fall av fetma och typ 2-diabetes (även kallat åldersdiabetes). Jag tror att kampanjen för en lågfettskost, rik på kolhydrater, har slagit tillbaka och att den kan ha bidragit till fetma- och diabetesepidemin i USA, säger Frank Hu, professor i nutrition och epidemiologi vid Harvard Schoolof Public Health i USA.

Vetenskapens värld granskar på måndag den 12 september de kostråd som vården länge har förespråkat för typ 2-diabetiker. Råden som de har fått – att äta lite fett och mycket kolhydrater – vilar på en bräcklig vetenskaplig grund, visar Vetenskapens värld. Många diabetiker vittnar också om att sjukvårdens kostråd inte hjälper dem.

Rädslan för mättat fett
Forskarvärlden fick på allvar upp ögonen för det mättade fettet när en amerikansk forskare började undersöka sambandet mellan kosten och risken att dö i hjärtinfarkt i sju olika länder, bland annat Finland, Grekland, USA och Japan. Under mitten av 1960-talet fann han att i länder där invånarna åt mycket mättat fett, som i USA och Finland, var risken att dö i hjärtsjukdom högre.

Samtidigt visade andra vetenskapliga studier att mycket smör och grädde i maten verkade öka halten av det onda kolesterolet. Eftersom kolesterol är en av komponenterna i blodproppar, drog forskarna den logiska slutsatsen att mättat fett slammar igen blodkärlen.

I västvärlden ledde detta till stora kampanjer där myndigheter som svenska Livsmedelsverket varnade för det mättade fettet. Eftersom fett dessutom är kaloririkt gav myndigheterna rådet att max 30 procent av vårt energiintag skulle vara fett, och max 10 procent fick vara mättat fett.

Bräcklig vetenskaplig grund
Sedan lågfettskosten spreds över världen har forskare satsat mycket pengar på att bekräfta det mättade fettets farlighet. Men egentligen utan framgång. 2009 gjorde Världshälsoorganisationen, WHO en genomgång av forskningen på området och hittade då inget samband mellan mängden mättat fett i kosten och hjärtsjukdom. Den amerikanska studien från 1960 höll för dålig kvalité för att räknas i genomgången.

I Vetenskapens värld på måndag får vi följa en grupp typ 2- diabetiker på matlagningskurs där de får lära sig att skära ner på kolhydrater i kosten. För att lyckas med det och för att bli mätta lär de sig att blanda in mycket fett i maten. När de blir sugna på sötsaker uppmanas de att äta en sked bregott.

Många ryggar tillbaka för det rådet eftersom läkare har sagt att fett är speciellt farligt för just typ 2-diabetiker. Åldersdiabetiker löper extra stor risk att avlida i hjärtinfarkt och bör därför, har man resonerat, vara extra försiktiga med mättat fett.

Men färska forskningsstudier visar att socker och vitt mjöl sannolikt är värre för hjärtat än mättat fett. Ett exempel är en dansk studie från 2010 där de som åt mer snabba kolhydrater och mindre mättat fett ökade sin risk för hjärtinfarkt med 33 procent. Den och andra studier tyder på att det är mer hälsosamt att äta bregott än godis.

Typ 2-diabetes (åldersdiabetes) är en av Sveriges största folksjukdomar med cirka 300 000 drabbade. Diabetiker löper 2-3 gånger högre risk att drabbas av hjärtinfarkt. Höga blodsockret skadar också kroppens tunna blodkärl, vilket påverkar ögon och njurar. Vissa diabetiker blir i längden blinda, andra behöver dialys. En annan följdsjukdom är svårläkta bensår, som kan leda till amputation av fötter och ben.

Ann Fernholm, SVT Vetenskap 

Nu finns vi på FACEBOOK   

Läs vad Zarah Öberg skriver om kokosfett på sin blogg http://www.zarahssida.se/blog.php?bid=2581

I Vår butik

Holostic Kokosolja

Den är ekologisk, kallpressad, oraffinerad, oblekt, icke-parfymerad, rättviseproducerad. Den kallpressas under 38 grader. Pressning och tappning sker för hand utan metallverktyg inom högst tre dagar efter skörd. Från öppnande till pressning förlöper max en timme.    Till Kokosoljan 

Näringsdrycken FitMeal har ett GI-värde på 31 och kan användas som ett nyttigt mellanmål. Tre portioner av denna näringsrika lågkaloriprodukt täcker hela dagsbehovet av vitaminer och mineraler.  Till FitMeal

Nyhetsbrev 03 2011

Det våras för fettet

Nu när flera forskare och läkare ifrågasätter ”fettskräcken” och menar att de nuvarande kostråden är helt fel och behöver
korrigeras. Det andas vändning och nya friska tag. Många menar att ett paradigm skifte är nära!   Så  detta brev kommer att handla till stor del om matfetter.

Andreas Eenfeldt

Vi börjar med Läkaren ANDREAS EENFELDT som nyligen kom med sin bok Matrevolutionen  (du kan läsa första kapitlet genom att klicka på länken överst på denna sida ) och driver Sveriges största hälsoblogg  Kostdoktorn.se. Här är kunskapen som du behöver för att starta din egen matrevolution.

Kostdoktorn handlar LCHF-mat TV-reportage där Andreas Eenfeldt
diskuterar fördelarna med LCHF och visar hur man kan tänka när man handlar mat i affären. Inslaget innehåller bra tips för den som vill äta sig friskare och smalare med riktig mat, utan hunger.  http://www.youtube.com/user/eenfeldt

Mer om Fetter: http://halsamiljo.wordpress.com/category/fetter/                Mer om Fetter: http://bertilberg.wordpress.com/category/fetter/

Sanna Ehdin skriver:

Vi lever i en spännande tid nu när människors medvetandenivå höjs snabbt. Vi behöver äta en artegen föda, dvs. den naturliga mat som våra gener är gjorda för. En viktig del av det är uppgradering av fettet. http://bertilberg.wordpress.com/in-i-den-ny-tiden%e2%80%a6/?preview=true&preview_id=116&preview_nonce=532c53e383

Sanna Skriver om Lätta.

Margarinet Lätta är det som oftast är det som erbjuds våra barn i förskola och skola. Trots att det inte finns en enda vetenskaplig studie som visar på positiva hälsoeffekter av Margarin, tvärtom en rad negativa effekter med ökad risk för allergier, astma etc. Det består av 45 procent vatten och 39 procent fett. LÄTTA är cirka 40 procent dyrare än naturligt Bregott (smör och rapsolja), om tillsatt vatten räknas bort. Läs hela på länken nedan  http://blogg.passagen.se/sannaehdin/entry/den_lätta_bluffen

Sten Sture Skaldeman:

Av en ren slump hittade jag lösningen. Jag upptäckte att vi har en naturlig viktreglering, precis som alla andra djur. Jag upptäckte att vikten är hormonellt reglerad och att jag var fullt normal. Felet som jag gjort var att följa onormala kostråd!

Naturlig viktreglering ser inte alls ut som läkare och dietister tror. Den har ingenting med kalorier eller motion att göra. Det handlar om att äta som vi är avsedda att äta. Därför heter min första viktminskningsbok: “Ät dig ner i vikt”. Sedan dess har jag skrivit flera böcker. Den senaste heter “GI-Noll – Hälsokosten som retar alla läkare!”   http://www.youtube.com/watch?v=Aiwp0pFHYy4&feature=related

Lars-Erik Litsfeldt

Idag utmanar vi våra kroppar. Vi testar dem för att se hur mycket de klarar innan de slutar fungera som de ska. Det här gör vi inte med avsikt utan med de bästa intentioner därför att vi blivit lärda att vi mår bra av att agera som vi gör. Utmaningen går till så att vi stoppar i våra kroppar sådant som de inte är skapta för att klara av i någon större mängd. Artikel av Lars-Erik Litsfeldt, författare till “Ät fet mat – bri frisk och smal”    http://www.ehdin.com/?id=812

Ni har väl inte ”missat”att vi nu finns vi på  FACEBOOK

Läs vad Zarah Öberg skriver om kokosfett på sin blogg    http://www.zarahssida.se/blog.php?bid=2581

I Vår butik

Holostic Kokosolja

Den är ekologisk, kallpressad, oraffinerad, oblekt, icke-parfymerad, rättviseproducerad. Den kallpressas under 38 grader. Pressning och tappning sker för hand utan metallverktyg inom högst tre dagar efter skörd. Från öppnande till pressning förlöper max en timme.   Till Kokosoljan

Alpha Plus Mighty Greens

En näringstät dryck som innehåller koncentrerade källor med vitaminer, organiska mineraler, essentiella aminosyror, enzymer, coenzymer,  cellsalter, örtextrakt, botaniska extrakt samt lösliga och olösliga växtfibrer. Allt detta från näringsrika livsmedel.                              Till Mighty Greens

  Se även vår ”NYA” FAXMA Aloe Vera serie  Aloe från Faxma odlas
ekologiskt på friland och skördas inte förrän de nått mogenålder, 5 år, då
plantan hunnit utveckla sina bästa egenskaper. Inget vatten i de sammansatta produkterna utan blandningsbasen är alltid aloe vera i sin naturliga koncentration.

Nyhetsbrev 02 2011

Postat den 2011/04/11 av halsamiljo

Här kommer nyhetsbrev 2  2011.

Ni har väl inte ”missat”att vi nu finns vi på  FACEBOOK

Se även vår ”NYA” FAXMAAloe Vera serie med hög Alloe Vera halt

Vi börjar med en intervju av kostdoktorn Andreas Eenfeldt i Sydsvenskan 2011 01 30

Dags att kika lite närmare på en av de mest inflytelserika personerna i den svenska kostkarusellen just nu. Lisa Förare Winbladh bjöd in drygt två meter Andreas Eenfeldt till sitt kök, frågade ut honom och lagade mat enligt hans filosofi. Läshela artikeln här

Andreas NYA Bok MATREVOLUTIONEN ätdig frisk med riktig mat. Provläs första kapitlet i MATREVULITIONEN

Narkolepsiskandalen är lika stor som neurosedynskandalen. Ungefär
lika många drabbades av narkolepsi i Sverige 2009 som drabbades av skador pga neurosedyn under 1960-talet i Sverige. Båda dessa grupper lever med mycket grava handikapp och båda skandalerna har initialt förnekats av ansvariga svenska myndigheter för att ”inte skapa oro”.http://www.newsmill.se/artikel/2011/04/01/narkolepsiskandalen-r-lika-stor-som-neurosedynskandalen?first=1
Miljögifter i barnmat och navelsträngsblod

Forskare har visat att det finns hundratals kemikalier och miljögifter i
navelsträngsblodet hos en gravid kvinna.  Denna kemikaliecocktail
misstänks ha samband exempelvis adhd, Aspergers syndrom, dyslexi,
överaktivitet, könsutvecklingsstörningar med mera. Detta uppmärksammas i filmen Underkastelsen av Stefan Jarl. Många forskare från hela världen är oroade över vad denna kemikaliecocktail gör med vår hälsa.

http://helahalsingland.se/asiktstorget/insandare/1.2658915-miljogifter-i-barnmat-och-navelstrangsblod

Filmen
Underkastelsen.
Detta är en film som du inte bör missa. Vad gör vi när det värsta hotet mot vår överlevnad finns inom oss? Kemikalier
riskerar utplåna mänskligheten långt före epidemier, krig eller
klimatförändringar.

Sändningstider:  UNDERKASTELSEN

SVT1 Tisdag 12 apr 2011 kl. 22.00, SVT24 Torsdag 14 apr 2011 kl. 22.15

När ska myndigheter & politiker vakna, detta belastar sjukvården 

Folkhälsoinstitutet lanserar nu en stor kampanj – ”Ett friskare Sverige”. Det som ska göra oss friska är att ännu striktare följa den kost som gjort oss sjuka. Mindre fett och mer kolhydrater. Dessutom ska vi äta mindre och springa mer. Kommentar: Albert Einstein lär
någon gång ha definierat idioti som att göra samma sak om och om igen och
förvänta sig ett annat resultat. Folkhälsoinstitutets påkostade kampanj är ett bra exempel på detta. Den andas en hel del desperation. Allt fler svenskar har insett att mättat fett inte är farligt och att det är kolhydraterna som man ska vara försiktig med. Enligt Demoskopundersökningen försöker 23 procent av svenskarna att helt eller delvis anpassa sin mathållning efter LCHF.
Uppförsbacke för Folkhälsoinstitutet och Livsmedelsverket med andra ord. Så nu slängs stora summor skattepengar i sjön på en kampanj i den fromma
förhoppningen att denna förändring kan informeras bort.

Detta kan man läsa på LCHF hemsida

Nyhetsbrev 01 2011

Postat den 2011/01/16 av halsamiljo

Hej o God fortsättning på nya året.

Hoppas att ledigheten var skön och att 2011 börjat bra på alla vis.

Vi på Hälsa & Kroppsekologi har satt full fart nu och har i detta brev samlat lite som vi tror kan vara av intresse.  

Vi har två NYA böcker i vår Butik

SOCKER BOMBEN i din hjärna av Bitten Jonsson

Doktor DAHLQVISTS LCHF Guide & Kokbok av Dr. Annika Dahlqvist

Mighty Greens är prissänkt

I “Döden i grytan” tar journalisten Henrik Ennart och matskribenten Mats-Eric Nilsson upp hur lagar och regler gynnar hårt processade matprodukter på färskvarornas bekostnad. Hur blev det så?

Denna intervju med Henrik Ennart belyser att myndigheternas regelverk försvårar användning av naturliga råvaror. T.ex. efter Ca 8 minuter kan du höra hur regelverket förbjuder korvkiosker att använda ”äkta potatis”   Intervjuare: John Chrispinsson.

Hör hela intervjun här   http://www.ur.se/play/159949

_____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

”Paracetamol hade inte godkänts i dag”

STORA HÄLSORISKER Alvedon framställs i reklamen som skonsamt. Men när SvD testade att äta maxdosen försämrades ett ­levervärde dramatiskt redan efter en vecka. ”Hade para­cetamoltabletter lanserats i dag hade de aldrig fått godkänt”, säger den ansedde forskaren Richard Sharpe.

”Biverkningar kan förekomma, men det är inte säkert att du får någon av dem”. Så står det i Alvedonens bipacksedel där du får veta att risken för leverskada bedöms till mindre än en på tusen med en normal dos. Vi bestämde oss för att testa det själva. Två reportrar plus vår redaktör började äta två tabletter Alvedon à 500 milligram var sjätte timme, fyra gånger per dygn.

För fyra år sedan lät en forskargrupp 165 personer ta samma dos paracetamol under två veckor. I den ansedda tidskriften Jama kunde de senare rapportera att den rekommenderade maxdosen paracetamol orsakar försämrade levervärden. En tredjedel av testpersonerna visade sig få Alat-värden – ett standardprov som fångar upp leverskador – som var tre gånger högre än normalvärdet. Studien bidrog till att det amerikanska läkemedelsverkets, FDA, expertpanel år 2009 föreslog att USA ska sänka maxdosen från 4 gram till 3,25 gram, alltså under gällande dos i Sverige. I vårt test, med våra egna levrar som lackmuspapper, lämnade vi varannan dag blodprover som analyserades av Karolinska Universitetssjukhusets labb. På ytan märktes ingenting utom en lätt bedövande känsla.

Under de senaste åren har forskare kopplat värktabletter till kronisk huvudvärk, njursvikt och ofrivillig barnlöshet. En ny dansk studie visar att paracetamol har tre gånger så stor hormonpåverkande effekt på testiklar och spermakvalitet som de ökända mjukgörarna ftalater i PVC-plast.

–Skillnaden är att vi får i oss enormt mycket mer paracetamol via receptfria värktabletter. Det finns ingen i hela världen, absolut ingen, som under sin livstid får i sig så mycket hormonstörande ämnen från ftalater som det finns i en enda huvudvärkstablett, säger Henrik Leffers tidigare forskningschef på Rigshospitalet i Köpenhamn. Hans budskap är att vi fullständigt blandat ihop stora risker med små. Medan vi oroar oss för mycket små utfällningar som räknas i biljondelar av gram av bisfenol A från nappflaskor eller kassakvitton använder vi stolpiller med 125 mg renframställt – precis lika hormonstörande – paracetamol till våra spädbarn.  Du skulle behöva äta flera hekto kassakvitton för att uppnå en motsvarande risk av bisfenol.

Henrik Leffers försök bekräftas av en studie från Århus som baseras på 47400 gravida som fött pojkar. Resultaten visar en ökad risk med 30 procent för missbildade könsorgan på pojkarna hos de mödrar som ätit paracetamol i mer än fyra veckor under graviditetens första sex månader. Paracetamol är det värkmedel som myndigheterna rekommenderar gravida att ta. Jag vill inte orsaka panik. Har man ont så ska man ta ett piller. Men man ska veta att om huvudvärken påverkas så påverkas även testiklarna, det är samma mekanism som är aktiv, säger Henrik Leffers.

Richard Sharpe, internationellt högt ansedd professor vid Universitetet i Edinburgh, är känd för att vara återhållsam i sina bedömningar och tar gärna alarmister i öronen. Nyligen kritiserade han EU:s beslut att stoppa bisfenol A i nappflaskor och sa att han gärna skulle mata sina barn ur sådana flaskor.  Även när det gäller paracetamol vill han nyansera bilden – men när hans egen grupp kopierade de danska försöken blev resultatet detsamma.  Du kan ta en tablett om du har ont, men jag skulle personligen aldrig ta två. Man behöver ändå inte vara överdrivet oroad. Av de gravida som äter paracetamol är det fortfarande klart fler som inte får pojkar med missbildade könsorgan än som får det.

Efter sju dygn hade SvD:s journalist Henrik Ennart mer än fördubblat sitt Alat-värde, standardprovet som fångar upp leverskador. De andra var inte påverkade. I det läget valde vi efter konsultation med flera leverexperter att avbryta försöket.  Poängen är gjord. Det är troligen ingen fara att fortsätta några dagar, men det finns en liten risk och man har bara en kropp, säger leverexperten Antti Oksanen, överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.  Han slår fast att utfallet beror på värktabletterna och jämför rusningen i levervärden efter en vecka med vad som syns hos en person som sprungit ett maratonlopp eller konsumerat mycket stora mängder alkohol.

Värdena förbättrades sakta när SvD:s journalist slutade att äta tabletter men var fortfarande tre dagar senare skyhögt över utgångsvärdet. Paracetamol är det läkemedel som oftast orsakar leverskador i Sverige och övriga västvärlden.  Normalt finns en stor säkerhetsmarginal mellan den dos som behövs för behandling och den dos som ger livsfarliga skador. När det gäller paracetamol är det spannet mycket litet, säger Richard Sharpe:  Om det hade lanserats i dag och inte för 50 år sedan hade det inte haft en chans att klara sig förbi första godkännandefasen. Nu finns det där och det måste vi leva med. Det gäller att bara använda i små mängder när man har tydliga symtom, absolut inte som en livsstil och aldrig, aldrig överdosera.

Publicerad: 29 december 2010, 21.52. Senast ändrad: 30 december 2010, 07.16       Josef el Mahdi  08-13 55 28  josef.el.mahdi@svd.se

_________________________________________________________________________________

”Så blir åldersdiabetiker friska utan medicinering”

Åtta forskare: En diet med få kolhydrater och mycket fett – så kallad LCHF-kost – normaliserar blodsockret och insulinhalten på några veckor. Att det skulle vara den feta maten som ligger bakom den oroväckande ökningen av typ 2-diabetes – så kallad åldersdiabetes – stämmer inte. Den förklaringen är i själva verket ett av den moderna medicinens allvarligaste misstag. Tvärtom är det mycket som tyder på att de som har anlag för åldersdiabetes äter för mycket kolhydratrika födoämnen. Som tur är har talrika diabetiker själva upptäckt att de blir friska utan medicin om de minskar radikalt på bröd, ris, pasta, potatis, sötsaker med mera och i stället äter sig mätta på kött, fisk, ägg och hederliga mejeriprodukter, skriver de åtta forskarna.

Kolhydrater

Kolhydrater är det gemensamma namnet för stärkelse, kostfiber och olika sockerarter. Kolhydrater är vår viktigaste energikälla och kommer i stort sett bara från växtriket. Men det finns enstaka kolhydrater även från djurriket, till exempel mjölksocker, alltså laktos. Kolhydrater från livsmedel som innehåller mycket socker, till exempel söta drycker, godis och bakverk, är inte nyttiga.

Källa: Livsmedelsverket

Diabetessjukdomarna ökar oroväckande överallt i världen och det är den feta matens fel. Det kunde man läsa i många tidningar på internationella diabetesdagen den 14 november.

Det är sant att typ 2-diabetes har blivit ett av de största problemen inom sjukvården. I Sverige finns det minst 300.000 diabetiker och ännu fler i dess för­stadium, det metabola syndromet. Inte nog med att livet förkortas; de sista åren i livet förpestas av infektioner, kallbrand, andra kärlsjukdomar, blindhet eller dialyskrävande njursvikt. Att den feta maten är boven är emellertid ett av de allvarligaste misstagen inom modern medicin.

Det finns flera slags diabetes, men symtomen är likartade. Blodsockret stiger till höga höjder och utsöndras i urinen när maten innehåller för mycket kolhydrater. Två typer dominerar: ungdomsdiabetes, också kallad typ 1, och åldersdiabetes, kallad typ 2. Trots namnlikheten handlar det om två olika sjukdomar.

Vid typ 1 producerar bukspottkörteln för lite insulin, och före insulinets upptäckt dog alla som drabbades. Att fett inte är orsaken visade lundaprofessorn Karl Petrén, när han lyckades hålla liv i sina patienter utan insulin genom att ta bort matens kolhydrater helt och hållet och ersätta dem med fett och protein.

Vid typ 2, den allra vanligaste, stiger blodsockret därför att insulinet inte fungerar optimalt. Att kalla sjukdomen för åldersdiabetes är emellertid vilseledande; i dag drabbar denna diabetestyp även unga.

Att det också är kolhydraterna och inte fettet som är boven vid typ 2-diabetes är solklart. Redan 1963 rapporterade läkaren George Campbell att en tredjedel av de indier som emigrerat till Sydafrika för att arbeta inom sockerindustrin fick typ 2-diabetes, medan frekvensen i hemlandet endast var 1 procent. Kolhydraterna är dock inte själva orsaken; annars borde de flesta av oss drabbas. Sannolikt finns det en ärftlig faktor. Men att sjukdomen ger sig till känna när maten innehåller för mycket socker och kolhydrater är gammal kunskap.

Varningarna mot det mättade fettet tog fart på 80-talet när kolesterolkampanjen startade. Amerikanska experter beslöt då att även diabetespatienter borde undvika det och föreslog därför en kost där kolhydraterna skulle täcka det mesta av kaloribehovet. Sedan dess har kolhydratkonsumtionen ökad kraftigt, medan konsumtionen av det mättade fettet har avtagit. Det är just under denna period vi sett den explosionsartade ökningen av övervikt och typ 2-diabetes!

Hur kan man påstå att orsaken är det mättade fettet? Är det inte mera sannolikt att de som har anlag för åldersdiabetes äter för mycket bröd, ris, potatis, sötsaker och andra kolhydratrika födoämnen? Det finns mycket som tyder på just det.

Förra året ombads en av oss (UR) att fungera som extern granskare av ”Mat vid diabetes”, en ny rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Det visade sig att man i den preliminära rapporten hade uteslutit nästan ett tjugotal väl utförda koststudier på människor med åldersdiabetes eller dess förstadium, det metabola syndromet. Anledningen var att de ansågs vara för korta eller haft för få försökspersoner.

I dessa experiment har man jämfört en kolhydratfattig, fettrik diet, också kallad LCHF (LowCarb/HighFat) med den gängse kolhydratrika. I stort sett alla experiment visade att samtliga riskfaktorer för typ 2-diabetes hade förbättrats med LCHF-kosten, och många av patienterna kunde lägga diabetesmedicinen på hyllan.

De större experimenten visade däremot ingen väsentlig skillnad mellan en kolhydratfattig och en kolhydratrik kost. Förklaringen är att ingen har använt en kost där mindre än 40 procent av kaloribehovet hade täckts av kolhydrater. Vad de små studierna visar är nämligen att nyttan endast blir tydlig under denna gräns. Ju färre kolhydrater, desto bättre effekt.

I den externa granskningsrapporten (www.ravnskov.nu/SBU) påpekas att det inte fanns skäl att varna för det mättade fettet. Åtta vetenskapliga översiktsartiklar har visat att mättat fett är ofarligt, vilket också framgår av WHO:s och FAO:s senaste rapport ”Fats and Fatty Acids in Human Nutrition”

Ingen av dessa synpunkter togs med i den färdiga rapporten. Inte heller nämndes de fina resultaten från de små studierna. SBU menar att ingen av de studerade kosttyperna kan förebygga diabetes, och att det saknas ett säkert samband mellan fettintag och kranskärlsjukdom. Men, tillägger de, det vetenskapliga underlaget för att lågfettkost minskar risken för hjärtkärlsjukdom hos andra anses vara tillräckligt för att också rekommendera den vid typ 2-diabetes. Därför följer svensk diabetesvård riktlinjerna från den europeiska Diabetes and Nutrition Study Group.

Huvudinvändningen mot LCHF-kosten är att det saknas långtidsstudier. Det är emellertid föga sannolikt att en diet som redan efter några veckor kan normalisera blodsockret och blodets insulinhalt, sänka blodtrycket, öka insulinkänsligheten och minska kroppsvikten utan negativa effekter på blodets kolesterol, inte skulle vara gynnsam på längre sikt.

Det bör också nämnas att det inte finns något kostexperiment som visat att de nuvarande kostråden gör nytta, vare sig på kort eller långt sikt. Råden bygger på spekulationer; ingen har testat om de fungerar.

En korrektion: Det har publicerats två korta, positiva studier finansierade av sockerindustrin, men ingen har kunnat bekräfta deras resultat.

Ett annat SBU-argument är att många patienter har svårt att acceptera LCHF-kosten. Att somliga inte tycker om den är emellertid en utmaning för våra kockar och dietister och inget skäl att avvisa den. Med samma argument borde vi även sluta använda penicillin, därför att vissa inte tål det eller tycker att det smakar illa.

Nyligen togs ämnet upp i Läkartidningen. Inte ett ord nämndes om de många positiva resultaten från LCHF-experimenten. Flera författare, alla med ekonomiska bindningar till läkemedelsindustrin, underströk i stället vikten av att sänka blodsockret effektivt med hjälp av medicin. Det påpekades dock att inga långtidsstudier har lyckats minska dödligheten med medicin; i den senaste ökade den till och med. Att insulinbehandling ökar vikten och risken för allvarliga komplikationer nämndes också, men det ansågs inte vara något hinder.

Som tur är har talrika diabetiker själva upptäckt att de blir friska utan medicin om de minskar radikalt på bröd, ris, pasta, potatis, sötsaker och sockerdrycker och i stället äter sig mätta på kött, fisk, ägg och hederliga mejeriprodukter.

Uffe Ravnskov
med dr, docent, oberoende forskare, Lund
Karl E Arfors
professor emeritus, tidigare explorativ forskningschef Pharmacia AB
Christer Enkvist
f d landstingsöverläkare, tidigare medlem av SBU
Björn Hammarskjöld
överläkare
Tore Persson
läkare
Tore Scherstén
professor emeritus, tidigare huvudsekreterare i Statens medicinska forskningsråd
Ralf Sundberg
docent
Jørgen Vesti Nielsen
överläkare

En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2010-12-27 13:53:34

Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/sa-blir-aldersdiabetiker-friska-utan-medicinering

__________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Dags att skärskåda kostråden

Det behövs en sanningskommission om kostråden. Hur starkt var det vetenskapliga stödet för att avråda från mättat fett och uppmuntra konsumtion av snabba kolhydrater?

Det skriver Per Wikholm, Ralf Sundberg och Lars-Erik Litsfeldt.

  http://www.unt.se/debatt/dags-att-skarskada-kostraden-1201874.aspx

__________________________________________________________________________

Stoppa traditionella växtbaserade läkemedel direktivet

Den traditionella växtbaserade läkemedel direktiv (THMPD) presenteras som en service till medborgarna och så enkel att tillämpa. Visar dock vid närmare granskning av sina metoder i praktiken att verkligheten kommer att vara ett flagrant inskränkning av enskildas rättigheter att erhålla och använda hälsobehandlingar de väljer.

Läs mer -à    http://www.gopetition.com/petition/39757.html