Nyhetsbrev 04 2011

 Ännu en professor: dags att sätta punkt!

”…Därmed måste man sätta punkt. Det finns inget samband mellan intag av mättat fett och hjärtkärlsjukdom.”–                                                                                      Peter Nilsson, Professor i kardiovaskulär forskning, Januari 2010

Dags att sätta punkt

Det finns fler professorer som kommit till samma slutsats sista året:

”Två generationer svenskar har fått fel kostrekommendationer och har jagat fett i onödan. Det är dags att se över kostråden och basera dem på modern vetenskap.”–                                                                                                              Göran Berglund, Professor i Internmedicin, Lund,  i DN december 2009

”Man har tjatat om lågfettskost i 30 år och så visar det sig vara helt fel! Det finns inget belagt samband mellan mättat fett och hjärtkärlsjukdom.”– Fredrik Nyström, Professor i Internmedicin, Linköping   i Corren, september 2009

”Vi har underskattat riskerna med kolhydrater och överskattat farligheten med fett.”–                                                                                                                                      Johan Frostegård, Professor Medicin KI,  i Expressen januari 2010

Kontentan av ovanstående? Du kan numera lugnt äta smör och dricka grädde om du vill, med gott samvete. Nu väntar vi bara på att internationella organisationer och svenska Livsmedelsverket skall inse det, och dumpa sina fettsnåla råd och sin nyckelhålsmärkning.

Fast det kanske de redan har förstått. De kanske har lagt upp en 20-årsplan för en så långsam kursändring att ingen behöver tappa ansiktet.

Läsa mer på kostdoktorn  http://www.kostdoktorn.se/annu-en-professor-dags-att-satta-punkt

DET GIFTIGA MARGARINET

En gymnasieelev har skrivit en välunderbyggd skoluppsats om margarin och dess påverkan på oss människor och miljön. Ytterst få kan tänka sig att äta margarin när de vet vad det är för något, och än mindre tillåta sina barn att äta det.

Margarin som miljöhot. Problemen med margarin är många, tillverkningssättet är ett, transporterna ett annat. Men det största problemet av alla är att margarin i olika former marknadsförs som både naturligt och nyttigt. Det är framförallt fetterna som marknadsförs som nyttiga i margariner, samt att de skulle vara kolesterolsänkande.

Anledningen till att margarinernas fetter kallas för nyttiga är att de är fleromättade. Dessa ”nyttiga” fetter framställs igenom en tillverkning som till stor del enbart är en brutal kemisk behandling utav vegetabiliska oljor, som till största delen har importerats ifrån länder på andra sidan jorden. Allt tillåtet utav livsmedelsverket, men hur nyttigt              och miljövänligt är det igentligen. Läs mer på länken nedan http://www.kostdemokrati.se/wpcontent/uploads/2011/04/Margarin_som_miljohot.pdf

Lita inte på myndigheternas kostråd!

Text: Uffe Ravnskov Karl, E Arfors, Christer Enkvist, Göran Petersson, Tore Scherstén, Ralf Sundberg,Jørgen Vesti Nielsen
2011-08-19 06:30:00

Rekommenderad skol- och daghemskost av Livsmedelsverket är en hälsofara. Det
skriver Uffe Ravnskov med dr, docent, oberoende forskare, Lund, Karl E Arfors,
professor emeritus, tidigare explorativ forskningschef Pharmacia AB, Christer
Enkvist, före detta landstingsöverläkare, tidigare medlem av SBU, Göran
Petersson, professor i kemisk miljövetenskap, Chalmers, Tore Scherstén
professor emeritus, tidigare huvudsekreterare i Statens medicinska
forskningsråd, Ralf Sundberg, docent, och Jørgen Vesti Nielsen, överläkare

Förra året påpekade vi i Dagens Medicin, att Livsmedelsverkets varningar mot animaliskt
och mättat fett saknade vetenskapligt stöd, att risken för hjärtinfarkt är minst hos människor som frossar i feta mejeriprodukter, och att barn som undviker mättat fett är fetast.

Trots detta rekommenderar Livsmedelsverket att barn ges lättmjölk och lättmargarin i
daghemmen och i skolan, och rådet följs av de flesta trots föräldrarnas
protester. Verkets enda argument är en finsk koststudie finansierad av
margarinindustrin och som vid en närmare granskning visar sig vara värdelös som
bevis.

Hösten 2009 presenterade WHO och FAO en rapport om matens fett. Inga studier, skrev de, har visat att mättat fett ökar risken, vare sig för hjärtinfarkt, fetma eller
diabetes. Men varför ändras då inte kostråden?

Därför att allt kan bortförklaras. På sidan 192 kan man nämligen läsa, att: ”de negativa
resultaten avspeglar hur otrovärdiga resultaten blir från observationsstudier”.
Det är alltså forskningen, som har fel och inte de förlegade kostråden.

Det är naturligtvis inte lätt för kostexperter att erkänna, att man haft fel i alla
år. Det finns dock några som vågat.

En av dessa är Walter Willett, ledaren av världens största koststudie. I en intervju sade
han nyligen, att ”fett är inte problemet. Om amerikanerna kunde eliminera alla
söta drycker, potatis, vitt bröd, pasta, vitt ris och sötsaker, då skulle vi
kunna sopa bort alla problemen med övervikt och diabetes”.

Det är inte heller ofarligt att äta för mycket fleromättat fett. Det mesta kommer i dag
från majs-, soja- och solrosolja, och består till största delen av det, man
kallar omega-6 fettsyror.

Dessa har många otrevliga egenskaper. Barn, som äter mycket omega-6 har oftare astma och andra allergiska sjukdomar; försöksdjur, som matas med stora mängder omega-6
får cancer, och det gör även människor.

Redan på 1970-talet fann Edward Pinckney, då redaktör på ett av världens största
medicinska tidskrift, att ett högt intag av omega-6 resulterade i hudcancer och
för tidigt åldrande, och i en studie från Malmö hade de kvinnor, som åt mest
omega-6 även den största risken att drabbas av bröstcancer.

Det är föräldrarna som skall bestämma vad barnen skall äta, inte våra felinformerade
myndigheter. Vi anser att Livsmedelsverket genom sina ovetenskapliga kostråd
utsätter våra barn för allvarliga hälsorisker.

http://www.kristianstadsbladet.se/debatt/article1528999/Lita-inte-pa-myndig–heternas-kostrad.html

Publicerad
19 augusti 2011 6.30 Uppdaterad 19 augusti 2011 9.30

Vi behöver ett nytt sätt att definiera ”hälsosamt”

USDA: s pyramidspel

Presentation vid Weston A.Pris Stiftelsen presskonferens om USDA kostråd,                       14 februari,2011.

Jag är doktorand i Nutrition epidemiologi vid University of North Carolina. Jag representerar Friska Nation Coalition, ett folkhälsoperspektiv befrämjandet grupp tillägnad att ändra vår definition av hälsosam mat. Men jag representerar också alla de amerikaner som har försökt att äta en hälsosam kost enligt USDA: s definition och har blivit överviktiga, feta och sjuka i processen. Jag var en av dessa feta och sjuka människor, när jag åt enligt riktlinjerna.

Jag gick tillbaka till skolan eftersom jag jobbade på en Duke klinik, där jag träffade en massa människor precis som jag, människor som kämpar med viktökning och dålig hälsa, försöker tvinga sina kroppar för att vara på en kostvanor bevisat att aldrig har specifika fördelar för hälsan. Det stämmer, har de rekommenderade kosten inte ens testats.

Vi vet att det inte har testats på grund av USDA gör detta uttalande i 2010 kostråd dokument: ”Den [USDA] matvanor har utvecklats för att möta näringsbehov. . . och ska inte överstiga kalori krav. Även om de inte har blivit speciellt testad för hälsoeffekter de liknar DASH forskning kost och överensstämmer med de flesta av åtgärderna i anslutning till Medelhavet-typ ätvanor (min kursivering). ”

Den första USDA Dietary Guidelines för amerikaner släpptes 1980. Efter sexton år av att följa den rekommenderade lowfat, säd-och spannmålsbaserade dieten var jag sixty pounds övervikt, kämpar för att få min kropp tillbaka. Jag åt mindre, jag utövas mer. Jag förlorade till sist fifteen pounds. Jag var också hungrig och trött och ledsen, och vad värre, jag kunde inte förlora mer i vikt utan att svälta mig själv.

Efter en hel del forskning, fann jag och patienterna på kliniken, att när vi åt mat som USDA hade sagt till oss att inte äta, såsom ägg, broccoli med smör  och även en och annan biff – kände vi oss bättre, gick ner i vikt, och blir friskare.

De patienter jag träffat med typ-2 diabetes, fick sitt blodsocker under kontroll och vände sina symptom, istället för att sjukdomen utvecklas till förlust av njurfunktion, syn, eller en lem. När de ändrade sin kost till att omfatta fett och minskat highlyprocessed spannmål och spannmål som Matpyramiden är byggd på, kunde de minska eller sluta ta medicin. De blev bättre, de gick ner i vikt. Det hände gång på gång. De undrade varför vi har fått höra att det enda sättet att vara frisk är att följa USDA riktlinjer, en kost som inte fungerar för mig, för dem eller för många amerikaner.

Från början var våra kostrekommendationer lika mycket politik som vetenskap. Den första uppsättningen av kostråden skrevs av politiska medarbetare, inte forskare eller dietister. 1 De bygger på den-ännu-obevisade teorin att minska fett skulle minska hjärtsjukdomar, diabetes och fetma. De rekommenderade amerikanerna att konsumera mindre 2 fett och mer kolhydrater.

Dessa riktlinjer har gällt under de senaste trettio åren och amerikanerna har gjort sitt bästa för att följa dem. Vi har sänkt vårt fettintag, och vi har ökat vår kolhydrater. Sedan de första riktlinjerna, har antalet överviktiga amerikaner mer än fördubblats, antalet med typ-2 diabetes har tredubblats.

Den dramatiska ökningen av fetma i Amerika började i början av 1980 efter utgivningen av den första Dietary Guidelines för amerikaner, varefter amerikanerna gradvis minskat fett och konsumerat mer kolhydrater i sin kost.  Läs hela artkeln på länken nedan. http://www.westonaprice.org/abcs-of-nutrition/basics/2165-the-usdas-pyramid-scheme

En ny rapport från Förenta Nationerna FN visar att småskaliga ekologiska jordbruk fungerar bättre än GMO och andra bekämpningsmedel-baserade jordbrukssystem på att producera mer och bättre mat – och om de genomförs i större omfattning kan småskaligt jordbruk dubblera världens livsmedelsproduktion inom tio år.  http://www.naturalnews.com/031917_eco-farming_crop_yields.html

Kostråd kan göra svenskarna feta

Publicerad 8 september 2011 – 14:28 Uppdaterad 12 september 2011 – 11:22

Kostråden om lite fett i maten kan ha bidragit till fetma-och diabetesepidemin i världen. Livsmedelverkets råd om att äta mindre fett har fått oss svenskar att kraftig minska konsumtionen av smör och standardmjölk. Samtidigt lägger vi allt mer ris och pasta på tallriken. Just sådana kostförändringar kan ha bidragit till vår fetma, menar en amerikansk framstående kostforskare.

– Här i USA har konsumtionen av kolhydrater, speciellt snabba kolhydrater och socker ökat ordentligt i befolkningen. Det sammanfaller med en dramatisk ökning i antalet fall av fetma och typ 2-diabetes (även kallat åldersdiabetes). Jag tror att kampanjen för en lågfettskost, rik på kolhydrater, har slagit tillbaka och att den kan ha bidragit till fetma- och diabetesepidemin i USA, säger Frank Hu, professor i nutrition och epidemiologi vid Harvard Schoolof Public Health i USA.

Vetenskapens värld granskar på måndag den 12 september de kostråd som vården länge har förespråkat för typ 2-diabetiker. Råden som de har fått – att äta lite fett och mycket kolhydrater – vilar på en bräcklig vetenskaplig grund, visar Vetenskapens värld. Många diabetiker vittnar också om att sjukvårdens kostråd inte hjälper dem.

Rädslan för mättat fett
Forskarvärlden fick på allvar upp ögonen för det mättade fettet när en amerikansk forskare började undersöka sambandet mellan kosten och risken att dö i hjärtinfarkt i sju olika länder, bland annat Finland, Grekland, USA och Japan. Under mitten av 1960-talet fann han att i länder där invånarna åt mycket mättat fett, som i USA och Finland, var risken att dö i hjärtsjukdom högre.

Samtidigt visade andra vetenskapliga studier att mycket smör och grädde i maten verkade öka halten av det onda kolesterolet. Eftersom kolesterol är en av komponenterna i blodproppar, drog forskarna den logiska slutsatsen att mättat fett slammar igen blodkärlen.

I västvärlden ledde detta till stora kampanjer där myndigheter som svenska Livsmedelsverket varnade för det mättade fettet. Eftersom fett dessutom är kaloririkt gav myndigheterna rådet att max 30 procent av vårt energiintag skulle vara fett, och max 10 procent fick vara mättat fett.

Bräcklig vetenskaplig grund
Sedan lågfettskosten spreds över världen har forskare satsat mycket pengar på att bekräfta det mättade fettets farlighet. Men egentligen utan framgång. 2009 gjorde Världshälsoorganisationen, WHO en genomgång av forskningen på området och hittade då inget samband mellan mängden mättat fett i kosten och hjärtsjukdom. Den amerikanska studien från 1960 höll för dålig kvalité för att räknas i genomgången.

I Vetenskapens värld på måndag får vi följa en grupp typ 2- diabetiker på matlagningskurs där de får lära sig att skära ner på kolhydrater i kosten. För att lyckas med det och för att bli mätta lär de sig att blanda in mycket fett i maten. När de blir sugna på sötsaker uppmanas de att äta en sked bregott.

Många ryggar tillbaka för det rådet eftersom läkare har sagt att fett är speciellt farligt för just typ 2-diabetiker. Åldersdiabetiker löper extra stor risk att avlida i hjärtinfarkt och bör därför, har man resonerat, vara extra försiktiga med mättat fett.

Men färska forskningsstudier visar att socker och vitt mjöl sannolikt är värre för hjärtat än mättat fett. Ett exempel är en dansk studie från 2010 där de som åt mer snabba kolhydrater och mindre mättat fett ökade sin risk för hjärtinfarkt med 33 procent. Den och andra studier tyder på att det är mer hälsosamt att äta bregott än godis.

Typ 2-diabetes (åldersdiabetes) är en av Sveriges största folksjukdomar med cirka 300 000 drabbade. Diabetiker löper 2-3 gånger högre risk att drabbas av hjärtinfarkt. Höga blodsockret skadar också kroppens tunna blodkärl, vilket påverkar ögon och njurar. Vissa diabetiker blir i längden blinda, andra behöver dialys. En annan följdsjukdom är svårläkta bensår, som kan leda till amputation av fötter och ben.

Ann Fernholm, SVT Vetenskap

Nu finns vi på FACEBOOK   

Läs vad Zarah Öberg skriver om kokosfett på sin blogg http://www.zarahssida.se/blog.php?bid=2581

I Vår butik

Holostic Kokosolja

Den är ekologisk, kallpressad, oraffinerad, oblekt, icke-parfymerad, rättviseproducerad. Den kallpressas under 38 grader. Pressning och tappning sker för hand utan metallverktyg inom högst tre dagar efter skörd. Från öppnande till pressning förlöper max en timme.    Till Kokosoljan

FitMeal Choklad 630 gr./ c:a 14 portionerNäringsdrycken FitMeal har ett GI-värde på 31 och kan användas som ett nyttigt mellanmål. Tre portioner av denna näringsrika lågkaloriprodukt täcker hela dagsbehovet av vitaminer och mineraler.  Till FitMeal

Det här inlägget postades i Nyhetsbrev. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s