Nej tack till superbroccolin

Genteknikjätten Monsanto har hittat en lucka i lagen. Allt som inte uppfyller de föråldrade kraven på genteknik faller vid sidan om GMO-lagstiftningen. Följden blir rena lekstugan där alla fantasifulla råvaror som släpps ut ur labbet okontrollerat kan smita rakt ut i grönsaksdisken.

Trots enorma marknadsframgångar med genmodifierade grödor kämpar växtförädlingsjätten Monsanto i publik motvind. Bolagets globalt dominerande ställning liksom oklarheter kring miljö- och hälsorisker med GMO-grödor har stuckit i ögonen, särskilt i kombination med en lång historia av smussel och hemlighetsmakeri.

Med den bioberikade superbroccolin Beneforté som spjutsspets har Monsanto bytt strategi.

I stället för att ensidigt harva i ett GMO-träsk där endast odlarna kan lockas med fördelar i form av utsäden som är motståndskraftiga mot bekämpningsmedel vänder man sig nu direkt mot konsumenterna med hälsoboostade supergrönsaker.

Måltavlan är de kunder som tröttnat på processad industrimat med tillsatser och som istället kan attraheras med naturliga och närodlade superfrukter. Att de bioberikats och modifierats med hjälp av den allra senaste gentekniken talas det tyst om.

Enligt en rapport från det brittiska parlamentet ser Monsanto sin superbroccoli som nyckeln i bolagets globala tillväxtplaner för så kallad functional food som väntas få enormt genomslag de närmaste åren. Dotterbolaget Seminis som äger patentet kontrollerar redan 40 procent av världsmarknaden för broccolifrön och i Nordamerika är prognosen att denna och liknande produkter inom fem år tagit över 100 procent av marknaden.

Därefter följer andra nygrönsaker slag i slag.

Beneforté är nämligen bara den första post-GMO-produkten som slunkit ut ur Monsantos laboratorium. I den nya given återfinns även mindre paprikor för att motverka matavfall, sötare lökar som man inte blir tårögd av, krispigare isbergsallad boostad med folat och en ny sötare melon med citrussmak. Längre fram väntas en vattenmelon som inte droppar i knäet.

Somligt kan låta bra, men det finns inte mycket som är traditionellt i denna växtförädling. Tusentals år av naturlig korsbefruktning kan idag simuleras i datorer på ett sätt som gjort den så omtvistade GMO-tekniken överflödig när samma sak kan uppnås på andra sätt, utan protester och myndigheters inblandning.

Det är inte helt lyckat, för många frågetecken kvarstår.

Hälsoeffekterna av ämnet glucoraphanin i broccoli är till exempel inte alls särskilt väl studerade på människor. För att komplicera bilden finns det också forskare som varnat för att ämnet kanske inte bara skadar cancerceller utan också friska celler.

Den här typen av frågor kommer att bli vanliga när Monsanto och andra bolag nu tänker förvandla våra basråvaror till medicinska produkter, biologiskt berikade genom high tech-förädling med något ämne som forskarna för tillfället knyter stora förhoppningar till. Men ämnen som är bra i små doser – som folat som snart dyker upp i Monsantos Frescadosallad – kan ge överdoser när de plötsligt finns överallt.

Den amerikanska professorn och sockerkritikern Robert Lustig påpekade nyligen att ingen myndighet kräver att Monsanto ska utreda de långsiktiga effekterna av sötare meloner: ”Det är i grund och botten ett experiment. Det enda resultat de bryr sig om är vinsten.”

För oss andra ligger den största hälsovinsten i att äta våra grönsaker varje dag. Till det duger de gamla bra.

Henrik Ennart SvD 22 juni 2014

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/perspektiv-ennart_3679836.svd

Det här inlägget postades i GMO, Livsmedel. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s