Därför ska du välja svensk ost

Du ska välja svensk ost om du vill vara med och rädda den svenska mjölkproduktionen, som står för ett gott djurskydd, och om du vill bevara Sveriges öppna landskap med betande djur. Ursprungsmärkning av ost kommer allt mer. Säkrast är det att välja Grevé, Prästost och Herrgård, som alltid görs på svensk mjölkråvara från betande kor.

Efter EU-inträdet år 1995 har importen av ost ökat kraftigt och uppgår nu till 62,5 procent av den svenska konsumtionen. Den importerade osten är ofta billigare än den svenska. Den svenska osten drabbades av samma fenomen som det svenska köttet, det vill säga handeln och konsumenten fick efter EU-inträdet tillgång till billigare livsmedel och konsumtionen ökade av såväl kött som ost. Det har knappast funnits någon ursprungsmärkning av svenska mejerivaror och ingen marknadsföring om varför man ska välja svensk ost – svenska mervärden. Men det har skett ett trendbrott. Mellan åren 2014 och 2015 har konsumtionen av svensk ost ökat med 3,4 procent. Svensk mjölk har alltid haft en stark ställning hos svenska konsumenter och över 90 procent av dryckesmjölken kommer från svensk mjölkråvara. Men eftersom det går åt 10 liter mjölk till ett kilo ost har det stor betydelse om vi kan öka konsumtionen av svensk ost.

Sverige är föregångare inom djurhälsa.
Vi har EU:s lägsta antibiotikaförbrukning per kilo levande vikt. Andelen antibiotikaresistenta kolibakterier hos svenska kor är mycket låg, 2 procent jämfört med 27 procent i Nederländerna, 11 procent i Tyskland och 12 procent i Danmark. Man kan räkna ut antibiotikaavtrycket, det vill säga hur mycket antibiotika som används, med hjälp av data från antibiotikaförsäljningen till djur inom EU-länderna samt importkvantiteter. På grund av import osten är antibiotikaavtrycket sex gånger högre jämfört med om osten hade kommit från svenska kor. Detta är tänkvärt eftersom vi måste minska användningen av antibiotika till djur för att minska risken för ökad antibiotikaresistens.Bidrar till biologisk mångfald Sverige har djurskyddslagstiftning för mjölkkor. Inom EU finns inga djurskyddsdirektiv för nötkreatur över sex månader. Det svenska djurskyddskravet på att kor ska beta på sommaren är därför unikt. Vi har ju också djurskyddsföreskrifter som anger utrymmesbehov med mera. Mjölkproduktionen bidrar med sina kalvar till svensk köttproduktion. Betande nötkreatur bidrar till biologisk mångfald i hagar och naturbetesmarker och miljömålet är ett rikt odlingslandskap. Det har väl inte undgått någon att den svenska mjölkproduktionen ha omfattande lönsamhetsproblem. Det finns vissa mjölkbönder som vill ta bort det svenska beteskravet, men det har ett starkt stöd hos konsument, miljö-och djurskyddsorganisationer.

Många mjölk bönder anser inte heller att djurskyddet är ett problem. Lönsamhetsproblemen beror på världsmarknaden och att Arla som kooperativt internationellt företag inte kan betala mer till svenska bönder än Arla bönder i andra EU-länder.  Utländsk ost saltare.  Det finns också ett folkhälsoskäl att välja svensk ost. Importerad ost innehåller ofta mer salt än den svenska. Importerad Goudaost, som är den största importosten (20 000 ton) innehåller 2,2 procent salt jämfört med svensk ost,        Herrgård, Präst och Grevé som innehåller 1,2 procent. Nu kommer ursprungsmärkning och marknadsföring av svensk ost allt mer. ICA och Arla har infört svensk ursprungsmärkning. Arla har dock flyttat sin tillverkning av hushållsost till Danmark. Axfood (Hemköp och Willys) har en egen Garant-hushållsost med svensk mjölkråvara. Skånemejerier profilerar sig med produkter från svenska kor. LRF (Lantbrukarnas Riksförbund), Livsmedelsföretagen och Svensk Dagligvaruhandel kommer successivt att införa en gemensam ursprungsmärkning ”Från Sverige”.

Det gäller att vara observant som konsument om du vill välja svenskt.

Text från Blå Stjärnan  2/2016   http://svenskablastjarnan.se/wp-content/uploads/2016/12/BS-1602-18-19.pdf

Det här inlägget postades i Debatt, Livsmedel. Bokmärk permalänken.